Bäcken görs i ordning för säsongen

Mjälan vi har på vår tomt gör att den bäckfåra vi byggt upp på tomten här hemma skjuter iväg åt alla möjliga håll. Då måste startstenen, den som fungerar som källa, rätas upp, vilket inte är det lättaste. Första gången tog det Janne lite tid att fundera ut hur han skulle kunna lyfta den och få tillbaka den på plats igen, utan att förstöra vattenkopplingen, men nu går det riktigt fort och han klarar det själv utan att skada ryggen. Under tiden kunde jag ta mig an det nyfrästa landet och sätta potatis (Rocket, Asterix och Valor) och gul lök, samt så svartrötter, astrar och solrosor. På platsen som är kvar ska jag så ärtor och squash, när det blivit lite varmare i jorden. 

Sedan hade vi ändå tid att njuta av blomprakten och fågelsången. Det händer något nytt varje dag!

Nygamla tavlor i kammaren

Vi har fått upp två nya tavlor i kammaren. Det är en gädda på den ena och en abborre på den andra. Janne fick tavlorna i 50-årspresent och de passar perfekt i torpet. Nu kan han somna varje kväll med fiskarna framför sig och drömma om stora fångster.

Så har vi påbörjat jobbet med att göra om växthuset till ett fikarum för regniga eller kalla dagar. Vi ska plattlägga därinne och leda in en vinranka som får ge grönska. Äntligen kommer jag också få plats med mormors gungstol. Vi har inte riktigt klart för oss än hur allt ska se ut därinne, men det är ett spännande jobb. Kanske får vi anledning att fynda lämpliga möbler att komplettera med på någon auktion i sommar?

 

Potatisen planterad och purjon skördad

På skärtorsdagen fräste Janne landet och sedan satte jag potatisen. Jag hade fått tag i våra favoriter: Rocket för tidig skörd och Asterix för den vackra färgen och goda smakens skull. Ute på gärdet körde bonden med harven följt av såmaskinen. Genast hittade en stor flock fiskmåsar dit. Åkern är stor, så den stackars bonden fick köra halva natten, men han gjorde helt rätt: under natten föll lite regn.....

Igår på annandag påsk gjorde jag något helt annat. Jag skulle börja förbereda kökslandet här hemma för potatissättning och sådd. Det stod kvar lite purjo och svartrötter i jorden, sådant som vi inte fick upp i höstas, när allt körde ihop sig. Det skulle jag plocka bort nu, men så upptäckte jag att det gick alldeles utmärkt att skörda. Så nu har jag fryst in purjo och ikväll blir det färska svartrötter som tillbehör till fläskpannkakan! 

Toaletten klar och redskapsskjulet på gång

Nu har vi en förbränningstoalett på plats. Den är helt fantastisk. Man skiter i en stor melitta, trycker på en "spolknapp", så släpps den ned i en förbränningsugn. Efter någon timme finns bara en liten hög aska kvar. Dessutom gör den fiffiga ventilationen så att det luktar mindre än på en vanlig toa. Det var underbart att kunna nyttja den. Dessutom är all inredning klar förutom ett par draperier, där det inte var lämpligt med skåpdörrar. Tyvärr har jag ingen bild med på den den här gången.

Däremot finns här en bild på toalettens baksida, ty Janne hann jobba vidare med det redskapsskjul, som vi ska ha där. Nu är snickerierna klara. Nästa gång ska det målas rött, som övriga huset och så ska vi köpa ut hängare till verktygen. Det kommer att bli riktigt bra! Dessutom får vi en anledning att se över alla verktygen.

Sippor

Det första vi gjorde, när vi kommit ut till torpet och packat ur, var att inventera tomten, för att se vilka växter, som var på gång. Man vet ju aldrig riktigt vad som dyker upp. I stenpartiet hade det dykt upp vitsippor.  Kanske är det myrornas förtjänst? De har inte funnits där tidigare. Borta vi lusthuset fann vi ett bestånd rosa blåsippor. Svärmor kunde berätta att de hade fått dem från vänner, som hämtat dem på Gotland. Längs stigen till lusthuset fanns en liten tibastbuske, vars blomning nästan var över. Den plantan hade de fått från Björnön utanför Västerås. 
Runt magnoliabusken och i anslutning till diskbänken öppnade balkansipporna sina kalkar i blått, rosa och vitt, när solen sken. Dem hade jag glömt att jag planterat i höstas!

Ifrån luften över gärdet hördes lärkans sång. Vårdagen var fullbordad!

Balkansippa (Anemone blanda)

Glad påsk

Påskliljor i en kruka från svärföräldrarna

Glad påsk allesammans! Janne och jag har tillbringat några härliga dagar i torpet. Vädret har varit helt på vår sida: sol och skapliga temperaturer. Det enda som går att klaga på är blåsten, men i lä var det fantastiskt. 

Eftersom det var påskvecka köpte vi med oss några mini-påskliljor och satte ut i rabatten framför stugan. De brukar tacksamt komma igen även framöver. Jag passade på att klippa rosorna i den rabatten (det var redan musöron på björkarna!) och ansa lavendeln, som vi satte ifjol. De senare var riktigt tätvuxna och frodiga trots att vi satte dem så sent som i fjol försommar. Det känns som helt rätt rabatt för lavendeln, vilket är underbart, eftersom jag inte fått till det riktigt bra med lavendeln här hemma. Inte heller har rådjuren gett sig på dem, fast vi annars ser spår av deras tuggande lite här och där.

Kejsarkronan som jag satte ifjol har kommit upp, men det tycks inte bli några blommor i år. Nåväl - det blir fler vårar! Här hemma hinner sniglarna äta upp dem innan jag hinner upptäcka att de är på väg upp ur jorden.

Drömmar i blått och vitt

I ett hörn vid husväggen blommar porslinshyacinten (Puschkinia scilloides) med sina sexbladiga blommor i vitt med ett tunt blått streck, som det känns som någon målat dit med en tunn pensel och stadig hand. Porslinshyacinterna håller sig samlade där jag har satt dem. Scillan i sin klarblå färg sprider sig däremot villigt (kanske namnet rysk blåstjärna anspelar på expansionsförmågan?). Den dyker upp på de mest oväntade ställen, men vad gör väl det? Den hinner blomma över innan det mesta av annat är igång, och bladen är så små att de snabbt försvinner i den allt ymnigare grönskan.
Även blåsipporna sprider sig. I det fallet är det nog mest myrornas förtjänst, men bestånden blir inte så kraftiga i vår trädgård. Vi kanske behöver kalka mer?

Porslinshyacint

Scilla på frammarsch

Hur länge behöver man vänta?

Amaryllisfrön som grott

i höstas samlade Janne in frön från en av våra amaryllisar. Den hade fått stå ute över sommaren för att samla kraft och då passade den på att blomma igen. De svarta fröna fick ligga inne på ett fat fram till februari, då han passade på att så dem i en kruka. Det tog lite tid, men se, nu är de uppe! Frågan är bara hur lång tid det tar innan det blir ordentliga knölar som kan blomma? Spännande är det i alla fall!

Så har vi avocadokärnan som vi planterade för 5-10 år sedan. Till att börja med växte den alldeles för mycket på höjden. Vi fick klippa in den efterhand. Ett år ställde vi ut den över sommaren (den står annars på vår inglasade altan) och tänkte inte ta in den till vintern, men vi gjorde det ändå, samtidigt som vi beskar den kraftigt. Nu är det ett fint litet träd, men vi är nyfikna på om den kan blomma och bära frukt hos oss, och i så fall: hur länge dröjer det?

En kvist från avocadoplantan

Alternativt påskris

Vi har plockat in ett stort knippe blåbärsris och ett lite mindre bestående av äppel- och svartvinbärskvistar. Det blir grönt och fint inne och doftar gott av svartvinbärskvistarna utan att pollenmolnet späs på så mycket. Billigt blir det ju också. Vill man kan man ju alltid komplettera med några tulpaner köpta på snabbköpet.