Bordsfontän

I väntan på att våren kommer får jag leka trädgårdsmästare inomhus. Vi har äntligen skaffat det lilla runda bordet jag drömt om för mina runda dukar (en som min farmor har virkat och en som min mamma har stickat). Det som äntligen fick oss att köpa ett bord var den lilla bordsfontän, som Janne gav mig i julklapp. Så nu har vi ett litet vackert hörn bredvid sofforna där vattnet porlar och den nyinköpta miniväxten lyser grön och vit. Tyvärr fick jag inte med mig namnet på den idag.... 

Växten jag saknar namn på...

Problem i stormarnas spår

Idag for vi upp till vännerna i Fröjdberget och bevittnade höststormarnas framfart. Stora tog i höstas upp ett hygge intill deras skog. Sedan har det i tre omgångar blåst från det hållet, rätt in i deras bestånd. Två gånger har de varit där och tagit rätt på vindfällen. Natten till julafton var det så dags igen.... Klokt nog har de bestämt sig för att leja bort arbetet med de senaste vindfällena. Det är alldeles för riskfyllt att ta hand om det här själv!

Stativ

Jag fick ett stativ i julklapp, så nu kan jag ta bättre bilder med makro-objektivet jag fick på min födelsedag. Jag tog några provbilder inne i em.....

 


Amaryllisen Black Pearl är som gjord av mörkröd sammet

Lägg till bildtext

En blåsig förvinter

Nu blåser det friska vindar igen. De kommer från söder och är ljumma dessutom, så de sista vita fläckarna på gräsmattan krymper undan. En vit jul kan vi nog bara drömma om i år! Det är tur att vi har en massa fina belysningar båda inne och ute, som ger den rätta stämningen. Dessutom luktar det av kryddpeppar och lagerblad från köket, när Janne kokar julkorven och rullsyltan. Idag blir det litet julbord med Malin och Danne, som är på besök. I morgon kommer pappa och stannar över julhelgen och på julafton, före Kalle Anka fyller Mia och Martin på. Så även om julen inte blir vit, så blir den fin!

Skatornas dans

Jag skulle ha tagit någon bild på det jag kallar skatornas dans, men nu har den upphört. Vad är då denna dans? Jo skatorna vill naturligtvis också ha del av all den goda fågelmaten, men de har svårt att hålla sig fast vid matarna. Så kom de på att talgbollarna hängde väldigt lågt. Genom att hoppa upp mot dem och samtidigt flaxa, kunde de hålla sig kvar tillräckligt länge för att nypa en bit. Talgbollarna gick åt i en rasande fart. Det var lite festligt att titta på dem, men det är klart, maten försvann för de små fåglarna och dessutom höll skatdansen dem på avstånd. Så senast Janne fyllde på med mat satte han upp talgbollshållarna högre upp. Så nu får skatorna nöja sig med att äta de frön och jordnötter, som landat på gräset istället, när småfåglarna sprätter omkring sig. Det blir mer spatserande än dans, men lite mat får de i sig i alla fall......

Adventsstämning





Isaks tomteorkester

Besök av stjärtmesar

I morse, när Janne tittade ut genom fönstret hade vi fått besök av ett gäng stjärtmesar på tomten. Det är en otroligt söt liten fågel i svart och vitt. De ser ut som små ulltottar. De är omkring 14 centimeter långa och då utgör stjärten halva längden.  Det är tur att de har varandra att krypa ihop mot, när vinterkölden sätter till!

Färdigpyntat i inre vindsrummet

En sak vi hann i helgen som gick var att pynta färdigt i det inre vindsrummet. Nu är draperi, kuddar, dukar, ljuslampetter och några tavlor på plats. Tavlorna har svärmor och hennes syster haft med sig sedan gamla tider, så de betyder lite extra.

 

Lite förbättringar inne

Vi har haft ett prång ovanför byrån i findelen av storstugan, som har sett lite trist ut. Inte blev det bättre när elen drogs in där, med elskåp och många utgående kablar. Så nu har vi gjort en lösning med draperier, som döljer det mesta. Spetsen nedtill är densamma som utgör hyllremsor i köksskåpen, för att knyta ihop det hela. När vi var klara med uppsättningen, insåg vi hur extremt snett allt såg ut. I det här fallet kom vi fram till att det är byrån som står och lutar, så nu har Janne fått merjobb med att fixa bitar, som kan få den att stå rakt!

En matchande duk blev det också till fruktfatet.

 

Fortsatt arbete med krikonhäcken

Lördagens första arbete påbörjades med att Janne iförd huggarutrustning och motorsåg tog ner ett antal krikon till vid uteplatsen. Det gick i ett huj. Mia hjälpte till med att bära undan ris och stockar och sedan passade vi på och klöv och travade de större bitarna. Det blev en rejäl trave och vacker dessutom. Krikonet varierar kraftigt i färg, som så många andra bärträd gör. På eftermiddagen kunde vi sitta inne i stugan och beundra hur luftigt och fint det blivit vid uteplatsen. Jag är övertygad om att det kommer att bli väldigt bra till våren och på sikt kanske vi får tillbaka fler krolliljor?

Utsikt över krikonhäcken från köksfönstret (fotograf: Mia Lindberg, båda)

 

Samma plats fast sedd nerifrån fårhagen

 

Första övernattningen vintertid

I helgen har vi varit till torpet: Mia, Janne och jag och övernattat från fredag till söndag. Det är första gången vi har sovit där på vintern.

Det var redan varmt där, när vi kom ut på kvällen, tack vare att Janne höjt temperaturen på elementen redan på morgonen. Nitton grader inne. Det var skönt eftersom vi under dagen hade upplevt resterna av stormen Sven med 9 minusgrader, blåst och drivande snö. Fast ute i torpet var det inte mycket snö, vilket var skönt, för då kunde vi köra fram till stugan och slapp skotta gången till dass.

Utblick mot rusthållet. Fotograf: Mia Lindberg

Äntligen lite snö

Det är härligt när snön faller. Det blir så tyst och stilla. Alla ljud dämpas medan ljuset blir mer påfallande. Det är vackert!

Tyvärr har det blivit plusgrader under eftermiddagen, så snön ligger nog inte kvar så länge.

 
 

Teknikfunderingar

Igår kom Janne och jag att prata en del om teknik, som vi idag tar för självklar, men som inte alltid varit det. Det handlade också om hur flitigt vi använder viss teknik och hur viktig vi anser att den är.

Idag har vi ingen fast telefon i torpet. Vi tycker inte att det behövs, därför att det knappast kommer någon dit, som inte har tillgång till en mobiltelefon. Tvärtom så har väl i stort sett alla besökare en egen mobiltelefon, som alltid ligger i fickan vare sig hen är inne eller ute på tomten.

När Jannes familj köpte torpet, så diskuterade de om de skulle montera in en fast telefon, vilket ju var det som fanns att tillgå på den tiden. Efter diverse resonerande kom man fram till att man inte skulle det, eftersom man ju hade ledigt och inte ville bli störd under torpvistelsen.

Så kom den första sommaren. Rätt som det var kom grannarna från Västerås körande de sex milen ut till torpet: Åkes stora akvarium hade släppt i skarvarna och allt vatten runnit ut. Lite senare under ledigheten ringde någon släkting till Millis kiosk och skickade ett taxibud ut till torpet med meddelandet om att farfar Axel var dålig.

Sedan dröjde det inte länge förrän det satt en fast telefon i torpet, med en ljudförstärkning på utsidan av huset, så man kunde höra den, även när man var ute. Så kan det gå......

Premiärtur på sjön

I morse stack Janne och Gunnar ut för första gången denna säsong för att angelfiska. De är tuffa, som orkar ge sig ut tidigt på morgonen, för att ha donen redo innan gryningen. Mitt "jobb" är att komma ut och agera sällskap framåt lunch! Det är helt ok!

"Tarmen" som vattnet kallas låg spegelblank med ett 20 cm tjockt istäcke. Över det for grässtrån och kvistar i en faslig takt, eftersom det hade blåst upp rejält under fm. Det var tom så att en frötall på föryngringen intill damp i backen, medan herrarna var där.

Nu är vi alla hemma igen, rejält genomblåsta. Janne står i köket och rensar gäddorna. Det blev 14-15 st, även om några av dem släppts i igen, pga bristande storlek. En lyckad fisketur mm. 



Dagens fångst